Le métier de modélisateur multinational

Cet article présente les principaux problèmes que posent la construction et l'utilisation des modèles macro-économétriques multinationaux. Il montre les disparités qui existent entre les différents modèles multinationaux. Il met l'accent sur la difficulté de mettre en évidence et d'expliquer les différences de comportement entre les différents pays. L'analyse de l'évolution du taux de change est également un point délicat. Les modèles multinationaux permettent de comparer les équilibres non coopératifs où chaque pays choisit isolément sa politique économique aux équilibres coopératifs où les politiques sont coordonnées.This article presents the main problems that economists face when they build or when they use multinational macroeconometric models. It shows the disparities between the existing multinational models. It insists on the difficulties to estimate and to explain behaviour disparities between countries. Analysis of the exchange rate evolution is also a delicate art. Multinational models allow to compare non-cooperative equilibria where each country fixes individually its policy instruments to cooperative equilibria where economie policies are coordinate

Musik i förskolan - nytta eller nöje?

Alla tre skribenter har ett stort musikintresse och tror på dess positiva inverkan på barns språkutveckling, samt anser att det är en demokratisk rättighet för barn att få språkstimulans i förskolan. Under vår utbildning har vi, på våra verksamhetsförlagda utbildningsområden, ob- serverat att sångaktiviteter är en stor del av förskolans dagliga verksamhet, och för oss har kombinationen musik-språk känts självklar. Vad vi dock ställde oss frågande till var i vilken utsträckning man i dagens förskolor medvetet använder musiken som ett didaktiskt verktyg för att främja barnens språkutveckling? Vi ville också bredda våra kunskaper om vad tidigare forskning säger om detta ämne. Litteraturstudien som föregick arbetet visar att musik som didaktiskt verktyg kan ge barn en större språklig medvetenhet, förutsatt att det hos pedagogen finns en tanke och medvetenhet i agerandet. Vi valde enkätundersökning som vetenskaplig undersökningsmetod, bland annat för att vi ville nå så många deltagare som möjligt under en begränsad tid. Enkätfrågorna var baserade på arbetets syfte och frågeställningar. Medvetet försökte vi att hålla nere antalet frågor då vi trodde att detta skulle få svarsgruppen att förklara och beskriva mer detaljerat. Enkäterna gällde främst frågorna om, varför och hur pedagoger på olika sätt arbetar med musik för att främja språkutvecklingen. Gällande för alla pedagoger var att de arbetar på en förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Av alla 24 tillfrågade deltog 15 i enkätundersökningen. Utifrån svaren som i många fall kunde var liknande, delade vi upp dem i relevanta urval. Dessa urval har sedan resulterat i kategorier som tjänar arbetets syfte. Enkätundersökningen visade att samtliga deltagare använder musik i sin dagliga verksamhet. Dock av många olika anledningar, men de flesta angav att den används bland annat för att stimulera barns språk. Alla respondenter hävdar att det lustfyllda lärandet är en viktig del till varför de använder musik som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Variationen i arbetssätt visa- de sig vara stor på de olika förskolorna men vi fann också att det var mycket som enheterna hade gemensamt

Stöd och referensmaterial om vuxnas lärande : Del 2. Idé och inspiration i arbetet med vuxnas lärande

Materialet avser att fungera som en inspirationskälla för Dig som arbetar med vuxnas lärande. Vi hoppas det ska väcka lust att botanisera vidare inom områden som kan vara till nytta i Ditt arbete som lärare, pedagog, studievägledare eller skolledare. Materialet består av en lättläst, löpande text som fungerar som guide i relation till några resmål. För den som vill fördjupa sig erbjuds sidospår, lästips eller allmänna citat. Materialet ställer också   många frågor och vi vill uppmana till reflektion genom frågan som Astrid Lindgrens rumpnissar lärt oss ställa ”Varför gör Du på detta viset?”..

Staging Identities in Adult Education

The focus of this thesis is how identities are construed in adult education. According to the theoretical framework inspiring the study, identities are viewed as discursive constructions that are negotiated in social arenas. Hence, identities are considered versatile, plural and contradictory. The study has an ethnographic case study design and the field work was conducted 1998–2001. Various sources of data collection, such as interviews and participant observations were utilised. Every day practice at three different institutions of adult education in the case study municipality ”Nystad” were studied: Folk high school, Komvux and Liber Hermods flexgymnasium. Participants (27) were studied extensively, and a follow-up containing biographical interviews with the participants was also done 18 months after the main study. The result will show how the discourse of life long learning produce different technologies applying to different institutions of adult education defining what counts as knowledge, the relationships between actors and the demands participants will be posed with. Although the institutions of education are different, there are also similarities. The differences, however, are important in the recruitment of participants. The requirements of the education as to who you are supposed to be as a participant in adult education show a similar pattern, irrespective of the institution of education; the student with an interest in studying, prone to change, independent and well-behaved. Different strategies are detected when focusing the staging of participants’ identities, adaptive and defiant. An adaptive strategy means the adults meet the requirements of the education and a defiant strategy that they resist. The strategies may be applied by one and the same participant depending on the situation. Biographies show how different interpretative repertoires are used to stage different identities. The participants use four repertoires relevant to the subject: that of making a living, learning, earning credits and self realization. The repertoires applicable to the forms of teaching are teacher oriented, selfdirected and conversational. The repertoires used in relation to the teachers in adult education are expert, person, supervisor and administrator. The repertoires used by the adults in order to describe other participants are adult student, study mate and friend. The result of the study inspires the discussion of adult education in terms of social inclusion and exclusion

Staging Identities in Adult Education

The focus of this thesis is how identities are construed in adult education. According to the theoretical framework inspiring the study, identities are viewed as discursive constructions that are negotiated in social arenas. Hence, identities are considered versatile, plural and contradictory. The study has an ethnographic case study design and the field work was conducted 1998–2001. Various sources of data collection, such as interviews and participant observations were utilised. Every day practice at three different institutions of adult education in the case study municipality ”Nystad” were studied: Folk high school, Komvux and Liber Hermods flexgymnasium. Participants (27) were studied extensively, and a follow-up containing biographical interviews with the participants was also done 18 months after the main study. The result will show how the discourse of life long learning produce different technologies applying to different institutions of adult education defining what counts as knowledge, the relationships between actors and the demands participants will be posed with. Although the institutions of education are different, there are also similarities. The differences, however, are important in the recruitment of participants. The requirements of the education as to who you are supposed to be as a participant in adult education show a similar pattern, irrespective of the institution of education; the student with an interest in studying, prone to change, independent and well-behaved. Different strategies are detected when focusing the staging of participants’ identities, adaptive and defiant. An adaptive strategy means the adults meet the requirements of the education and a defiant strategy that they resist. The strategies may be applied by one and the same participant depending on the situation. Biographies show how different interpretative repertoires are used to stage different identities. The participants use four repertoires relevant to the subject: that of making a living, learning, earning credits and self realization. The repertoires applicable to the forms of teaching are teacher oriented, selfdirected and conversational. The repertoires used in relation to the teachers in adult education are expert, person, supervisor and administrator. The repertoires used by the adults in order to describe other participants are adult student, study mate and friend. The result of the study inspires the discussion of adult education in terms of social inclusion and exclusion

Early changes in multiparametric imaging parameters during radiotherapy of squamous carcinoma

Supplement 1.</p